Hållbarhetsmärkning - Certifieringar - Index

Här har vi samlat väletablerade ramverk och standarder för kvalitetssäkring och hållbarhet, många med koppling till Agenda 2030 eller Global Sustainable Tourism Councils kriterier för en hållbarare turism och besöksnäring.

Hållbarhet – definition och inspiration

Definitionen för hållbar besöksnäring enligt The World Tourism Organization (UNWTO) är en näring som tar ansvar för nuvarande och framtida ekonomisk, social och miljömässig påverkan genom att utgå från besökarens, företagens, miljöns och lokalsamhällets behov.

Hållbarhetens dimensioner:

• Miljömässig hållbarhet innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov.
• Social hållbarhet innebär att bidra till utvecklingen av ett samhälle som värdesätter människors lika värde och rättigheter samt sätter människans behov och välbefinnande i centrum.
• Ekonomisk hållbarhet innebär att säkra en långsiktigt sund ekonomiska utveckling utan att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten.
• Agenda 2030 – FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.
• De globala utvecklingsmålen (SDGs) kopplade till turism – UNWTO kopplar målen till turism och besöksnäringen.
• Global Sustainability Tourism Council (GSTC) – Global Sustainable Tourism Council upprättar och hanterar globala standarder för hållbar turism och besöksnäring med grund i kriterier kopplade till de globala utvecklingsmålen. Kriterierna ligger öppet för alla och finns anpassade för destinationer, företag, och möten & event (MICE).
• 101 idéer för hållbar turism –  Ett initiativ skapat av Göteborg & Co tillsammans med Group NAO för att dela goda exempel för hur vi skapar en hållbar och innovativ besöksnäring utifrån de globala målen.
• Certifiering, märkning och standarder för hållbar turism – Definitioner och guide från Tillväxtverket.

Certifieringar, märkningar & ledningssystem för kvalitetssäkring och hållbarhet

För verksamheter och företag inom turism och besöksnäringen:

• GSTCs kriterier för företag – Global Sustainable Tourism Council. Här finns kriterierna på svenska.
• Swedish Welcome – En nationell etablerad hållbarhetsmärkning som har sin grund i vetenskaplig syn på hållbarhet och som i sin utformning är ett konkret verktyg för turismaktörer i deras utveckling av attraktiva och hållbara upplevelser.
• Green Key - En internationell miljömärkning för anläggningar inom besöks- och turistbranschen.
• Nature’s Best – En kvalitetsmärkning av ekoturismföretagares verksamheter. Certifieringen drivs av branschorganisationen Naturturismföretagen.
• ISO 14001 – En internationell standard som ska hjälpa företag att införa ett miljöledningssystem. Det ställs krav på certifiering, kontinuerliga förbättringar och extern revision.

Evenemang och möten:

• GSTCs kriterier för MICE – Global Sustainable Tourism Council. 
• Hållbart Evenemang – Certifiering för evenemangsarrangörer som innebär att evenemanget uppnår ett antal hållbarhetskrav. Certifieringen drivs av Greentime. 
• SUSA Eventdiplomering – En digital metod för hållbarhetsanpassat event. Den baseras på att kartlägga vilka målområden i Agenda 2030 som eventet har mest koppling till, utifrån det genomförs konkreta åtgärder för att vara med och bidra till förbättringar inom målområdet. 
• ISO 20121 – En standard med specifika krav på ett ledningssystem för hållbarhet vid evenemang för alla typer av evenemang eller evenemangsrelaterade aktiviteter, och vägledning ges om hur dessa krav ska efterlevas. 
• Svenska Mötens klassificering – Medlemsorganisation för mötesanläggningar med krav på hållbarhet.

Märkningar för produkter och tjänster:

• EU Ecolabel – EU:s officiella miljömärkning för varor och turism. Miljömärkning Sverige AB ansvarar för EU Ecolabel i Sverige.
• Bra Miljöval – Svenska Naturskyddsföreningens märkning för olika varor och tjänster som sparar på naturresurserna.
• Svanen – Nordens officiella miljömärkning för varor och tjänster. Både miljö- och klimatkrav ställs och kraven höjs kontinuerligt.

   

Märkningar för restauranger, mat och servering:

• KRAV – Restauranger och kaféer som serverar mat tillagad av ekologiska råvaror kan KRAV-märkas. KRAV ägs av sina medlemmar, som kommer från företag och organisationer i livsmedelsbranschen.
• Fairtrade – En internationell certifiering av råvaror som odlas i länder med utbredd fattigdom. Certifieringen innebär att varan är producerad med hänsyn till högt ställda sociala, ekonomiska och miljömässiga krav.
• Svenskt Sigill – Svenskt Sigill finns i flera nivåer och märken för bl a Klimatcertifierad, Naturbeteskött och Arbetsvillkor som bygger på Svenskt Sigills certifiering och sedan tillkommer ytterligare regler för respektive nivå på certifiering och märke.
• One Planet Plate – Ett verktyg från WWF för medvetna måltidsleverantörer som kan användas på flera sätt. Antingen som inspireration av kunskapen och använder konceptet som en guide i matlagningen, eller så tar man ett steg till och använder One Planet Plate som en märkning och visar gästerna att du tar ansvar för planetens framtid. De rätter som klarar kraven har möjlighet att använda One Planet Plates-symbolen.
• Rainforest Alliance – Rainforest Alliance är en ideell, internationell miljöorganisation. Syftet med denna miljömärkning är att skydda ekosystem samt de människor, vilda djur och växter som är beroende av dem. Det finns inget krav på ekologiska råvaror men man har ett vattenbesparingsprogram och man måste använda organiskt gödsel.
• Från Sverige – Svenskmärkning står bakom den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige, som gör det enkelt att välja svenskproducerade råvaror, livsmedel och växter. I märkningen ingår de tre märkena Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige.
• Marine Stewardship Council (MSC) – Målsättningen med MSC är att med miljömärkning och certifiering bidra till sundare hav genom att erkänna och belöna hållbara fångstmetoder och påverka hållbara val vid köp av fisk och skaldjur.